Anna Lihammer, doktor i historisk arkeologi och Ted Hesselbom, grafisk designer har nyligen utkommit med boken "Vikingen"- en historia om1800-talets manlighet. Förlag är Historiska Media,2021.

Boken skildrar hur den arketypiska bilden av vikingen uppstod, vilka behov den mättade i ett samhälle i upplösning och hur det påverkar bilden av historien idag.

Vikingar och vikingatid som fenomen skapades på 1800-talet,det är ju inget nytt, men här ges detaljer i hur det hela uppstod.

Författarna menar att 1800-talets skapelse är en relevant och befogad del av vår historia,Att den säger oss mycket om skapande av historiska bilder och gestalter, om hur 1800-talets föränderliga mansideal och  om hur historien brukades i maktens egenmäktiga gestaltning av sig självt, om behovet av att kontrollera det förflutna och hur  det kan användas. Den viking vi möter här är här för att stanna, oavsett hur mycket arkeologin fortsätter att motsäga den.

De fortsätter med att likt Frankensteins monster går den inte att styra och den får ingen ro.

Vad händer härnäst med vikingen eller vart tar den vägen till slut? Det går inte att säga.

Lihammer och Hesselbom understryker att det är inte i vikingatiden vi ska leta efter det..

Kanske det också är dags att befria vikingatiden från vikingen och att befria vikingen från vikingatiden?

Listan över produkter och av varumärken med ordet viking är lång. Går man in på Patent- och registreringsverket får man fler än 400 träffar på varumärkena med ordet viking inkluderat i namnet. Och  då gäller det Sverige.

Eller inom modet: "klä dig som en viking",maskulint och brutalt enkelt för en man, rejäla gummisulor, läderförkläde och oljerock.

Nazisterna använde vikingatemat i olika sammanhang. Beklagligt nog.

Men vikingen överlevde detta, och återuppstod ex. 1958 i filmen "Vikings"med Tony Curtis och Kirk Douglas i huvudrollerna. Filmen blev en stor succe, och bidrog till en global spridning av vikingatemat.

Så här radas en rad fakta och intressanta vinklingar upp i boken om marknadsföringen av vikingen.

Är du intresserad av historia och vikingar så har du här en intressant och givande läsning att greppa.

Boken fyller en väsentlig funktion med sin annorlunda belysning av vikingen.

Torbjörn Andersson
 

 Sociologen och medie/kommunikationsvetaren Johanna Lindell och statsvetaren/ chefen för tankesmedjan Arena knackade dörr på svenska orter hösten 2019. Dvs innan pandemin.

Platser där inkomsterna är låga, utbildningsnivån låg och missnöjet stort.

Boken "Det svenska missnöjet", Atlas förlag-2021, är resultatet av drygt 300 samtal med människor i trapphus, i vardagskök och på innergårdar.

Från Haparanda i norr, till Landskrona i söder, från Ställdalen i glesbygd, till hyreshusområdet i Sandvången, från småhusen i Ronneby till miljonprogrammet i Rannerbergen, Göteborg.

Författarna menar att missnöjet i Sverige är på rekordnivå.

Det gör också grogrund för att luta sig mot SD, som ett missnöjesparti.

Målet med intervjuerna har varit att få en djupare förståelse för det svenska missnöjet genom att höra människor själva, med sina egna ord, beskriva vad de är missnöjda med.

Många samtal kom att handla om invandring, och invandring var det tema som oftast kom upp i intervjuerna.

Det finns ett konkret missnöje med hur konsekvenser av invandring i form av otillfredsställande integration skapar problem i vardagen.Hur kulturkrockar leder till konflikter i bostadsområden, skolan, när nyanlända inte får jobb, vad ungdomar som inte lyckas komma in i samhället gör på dagarna. Långa vårdköer, det är invandringens fel, som tar resurser blir svaret.

Man anser också att det är ett problem att ta upp dessa frågor utan att bli kallad rasist.

Missnöjet handlar ofta om politiska frågor. Rikspolitiken uppfattas som elitistisk och tondöv.

Låter bekant, från USA. 

Slående är att många av intervjupersonerna upplever att våldet och kriminaliteten ökat markant i samhället. Brottligheten är "importerad" menar man.

Författarna till "Det svenska missnöjet" menar att de orter man besökt har människor konkreta materiella skäl att vara missnöjda med samhällsutvecklingen. Den svenska ekonomin växte under hela 2010-talet, som nation har vi blivit rikare. Men de stigande inkomsterna har inte fördelats jämlikt.

Från 2010 ökade jobbskatteavdragen klyftan mellan de som har en arbetsinkomst och de som får sin inkomst från Försäkringskassan eller a-kassan. Samtidigt har den offentliga sektorn nedrustats, vilket intervjupersonerna är vittnen till med olika svar.

Vad man hade önskat av boken är att författarna också kunde intervjuat folk på några orter där "eländet" inte är så uppenbart som de som beskrivs i boken. Orter där det byggs, med  högre utbildningsmöjligheter, infrastruktur som åtminstone utåt verkar ok. Och vilka svar som ges från människor där. Men annars så är boken "Det svenska missnöjet" onekligen läsvärd och faller i linje med nyligen utgivna "Klass i Sverige, ojämlikheten, makten och politiken i det 21:a århundradet".

Torbjörn Andersson