"Blomsterbönder", Text:Lisa Ising och foto: Lena Koller

Förlag: Natur&Kultur, 2021

Trädgårdsjournalisten Lena Ising och fotografen Lena Koller tar med läsaren på en roadtrip från Smygehuk till Västerbotten och vi får träffa 25 svenska blomsterbönder.

Det odlades snittblommor på friland förr i Sverige. Men i modern tid har svenskodlade blomster nästan helt försvunnit och ersatts av importerat och storskaligt. En industri där blommorna odlas allt annat än miljövänligt och transporteras långa sträckor med lastbil och flyg.

Nu blommar det igen på svensk mark. De svenska blomsterbönderna ingår i den större internationella så kallade slow flowers rörelsen som alternativ till den miljöbelastade blomsterindustrin. 

Pionjärerna bland de svenska blomsterfarmerna är Velobloom  vid Lövsund utanför Nyköping och Fiddekulla i Småland. På senare år har antalet nystartade blomsterbönder i Sverige ökat rejält.

Bland de 25 blomsterbönder som besöks i boken finns tongivande frontfigurer och pionjärer, men även nybörjare som har sin första säsong.Några är professionella trädgårdsmästare och florister. Andra är odlingsintreserade amatörer. De flesta ha självplock.

Blomsterbönderna bidrar till en levande landsbygd,en ny slags besöksnäring och en bättre biologisk mångfald. Och den inspirerande boken levererar en hel del tips på blommor att odla själv hemma.

Torbjörn Andersson

 Annika Berg/ Urban Lundberg/ Mattias Tydén: "En svindlande uppgift", Ordfront 2021

760 sidor tjock  bok om Sveriges bistånd mellan 1945 och 1975.

Omfattningen av boken säger en del om Sveriges engagemang och bistånd under nämnda år.

Författarna som är docenter i historia har gått igenom SIDA:s och dess föregångares arkiv och kan här redovisa tidigare oanvänt material.

1-procentmålet, fattigdomsbekämpning, en rikemansö i ett fattighav, solidaritet med tredje världens folk. U-hjälp- Sverige var tidigt ett föregångsland när det gäller internationellt bistånd.

Idag attackeras den traditionella biståndspolitiken både i Sverige och internationellt.

Boken visar den historiska bakgrunden till denna debatt.

Grundligheten i framställningen är påtaglig. Inte minst i kapitlet Biståndets förhistorier . Intressanta aspekter kommer här upp, exempelvis om det svenska biståndet vilade på eller åtminstone påverkades av ett kolonialt arv. En annan intressant fråga ur svenskt perspektiv gäller betydelsen av socialdemokratins inträde på scenen under 1900-talet.I vilken mån omfattade de nya, demokratiska valda politiker som kom till makten under mellankrigstiden de nationella och kommersiella motiv som kan urskiljas bakom det oscarianska Sveriges koloniala relationer?  Europas vänster drog sig aldrig för att kritisera imperialismens praktik: hjärtlösheten, rovdriften och civilisatoriska fasaden.

Läsaren får ta del av Tage Erlanders resa till Tanzania 1968, och vad den resan innebar. Om pilotprojekt i Ceylon, svenskt-pakistanskt pilotprojekt, om hur enprocentmålet etablerades, om SIDA:s första tid, södra Afrikas befrielse, från Havanna till Hanoi, om biståndsarbetaren, och mycket mer.

Det övergripande syftet med boken är att skildra det svenska utvecklingsbiståndets uppbyggnad och konsolidering under efterkrigstiden och sätta detta i ett historiskt sammanhang.Boken lyfter också fram det politiska och byråkratiska spelet bakom hjälpverksamheten, den mångfald av olika aktörer och intressen som var inblandade, och de organisatoriska problem som uppstod  när ett helt nytt politikområde på kort tid tillfördes enorma resurser. Författarna understryker markant att boken handlar om biståndets framväxt i Sverige betraktad som en historisk process. Alltså inte en  krönika över bistånd och biståndsdebatt. Inte heller en ren debattbok i ämnet. Utan mer som en uppslagsbok ur historisk aspekt. Beundransvärt arbete av de tre författarna. Blir säkerligen klassiker i ämnet.

Torbjörn Andersson