Merlin Sheldrake, "Ett sammanvävt liv". Volante förlag, 2021

När du är ute och letar kantareller eller andra ätbara svampar så kanske du inte tänker på att det här med svampar är enormt.  Inte bara att de är goda att äta utan vilken enastående betydelse svampar har för vår värld.

Detta kan du läsa om nu i boken "Ett sammanvävt liv" av biologen och författaren Merlin Sheldrake.

Han doktorerade i tropisk ekologi vid universitetet i Cambridge med en avhandling om svampnätverk i Panamas regnskogar.

Svamparna upprätthåller oss och allt vi är beroende av. Svamparna förändrar livets gång, som de gjort i mer en miljard år. De äter sten, skapar jord, smälter föroreningar, livnär och dödar växter, överlever i rymden, framkallar syner, producerar mat, tillverkar läkemedel, influerar djurs beteende och påverkar jordens atmosfär.

Sheldrake utvecklar vidare. Svamparna lever i stort utom synhåll, och över nittio procent av alla svamparter är tydligen fortfarande odokumenterade. Ett av livets riken är svamparna, lika omfattande och myllrande kategori som djur och växter. Spretiga nätverk av honungsskivlingar hör till världens största organismer. Den nuvarande rekordhållaren enligt författaren finns i Oregon och väger hundratals ton och breder ut sig över tio kvadratkilometer och är mellan tvåtusen och åttatusen år gammal.

Många av de mest dramatiska händelserna på jorden har varit och är än idag ett resultat av svampars aktivitet. När växter tog sig upp ur vattnet för omkring fem hundra miljoner år sedan var det bara möjligt genom samarbete med svampar som fungerade som deras rotsystem i tiotals miljoner år tills växterna kunde utveckla egna rötter.

I dag är mer än nittio procent av alla växter beroende av mykorrhizalasvampar som kan koppla ihop träd i gemensamma nätverk. Wood wide webb. Denna urgamla förening gav upphov till allt igenkänligt liv på land, vars framtid hänger på växternas och svamparnas fortsatta förmåga att bilda sunda relationer.

Onekligen tänker man då på skogsbruk världen över med kalhyggen osv och hur maskiner trasar sönder marken och då också systemet med svamptrådar.

Än idag grundas nya ekosystem på land av svampar. När vulkaniska öar uppkommer eller glaciärer drar sig tillbaka och blottar kala klippor, är lavar - en förening av svampar och alger eller bakterier de första organismerna som etablerar sig och börjar framställa de jord i vilken växterna sedan slår rot.

Boken innehåller rikliga mängder av intressanta och  fakta om varför svampar har så stor betydelse. Det är en resa i svamparnas universum när man läser boken.

Det finns inte många platser i världen där svampar saknas: från djupa sediment på havsbottnen, öknarnas ytor och frusna dalgångar i Antarktis till  våra inälvor och kroppsöppningar. Tiotals till hundratals arter kan finnas i enda växts blad och stjälkar. Dessa svampar är invävda mellan växternas celler i en tät brokad och bidrar till att försvara växterna mot sjukdomar. Ingen växt som lever under naturliga förhållanden har påträffats utan dessa svampar.

Efter du har läst den här boken så har du med största sannolikhet en annan syn på tillvaron.

Svamparna är metaboliska mästare, enormt uppfinningsrika när det gäller att utforska, rota fram och återvinna. Bara bakterier kan mäta sig med deras förmågor på detta område.

Måste också nämna en svampart som isolerats från gruvavfall som hör till de mest strålningsresistenta organismer som någonsin upptäckts och skulle kunna bidra till att rensa platser frånkärnavfall. Kärnreaktorn i Tjernobyl som sprängdes hyser en stor population av sådana svampar. De till och med växer till och med i riktning mot radioaktivt "heta" partiklar och verkar kunna utnyttja strålningen som en energikälla, ungefär som växter använder den energi som finns i solljus.

Sheldrake menar att radikala svamptekniker kan hjälpa oss att hantera en del av alla problem som den pågående miljöförstöringen förorsakar. Ex. antivirala föreningar som produceras av svampmycel minskar så kallad plötslig bidöd bland honungsbin. Svamparnas glupande aptit kan användas för att bryta ned förorenande ämnen , såsom råolja från oljeutsläpp. Författaren understryker att en komplett lista över svamparnas kemiska prestationer skulle ta månader att rabbla upp. Trots det är svamparna för de flesta av oss en helt okänd värld gentemot djur och växter.

Torbjörn Andersson

 Anne SverdrupThygeson: På naturens axlar, Volante förlag,2021

Läste du Insekternas planet? En något fascinerande bok för att uttrycka det milt.

Den har nått till många. Professorn vid Norges miljö- och biovetenskapliga universitet ,Anne Sverdrup Thygeson har nyligen släppt en ny bok."På naturens axlar. Ja , den kom ut i Norge 2020, och på svenska nu tidigare i höst.

Författaren tar läsaren med på en  rejält svindlande resa runt jorden och låter oss möta en enorm mängd av arter som är livsviktiga för oss. Musslor som renar bättre än kemiska reningsverk. Ett blåblodigt djur i vattnet som hjälper oss testa nya vaccin Träd som kyler vår luft och renar. Ett bepansrat havsdjur, en färgsprakande nordamerikansk ödla, ett barrträd från urskogen. Vad har de gemensamt? Jo, de har gett oss läkemedel som räddat miljontals liv. I världen säljs det  årligen läkemedel för över10 000 miljarder. Och i vår syntetiska och högteknologiska värld  så kommer en tredjedel av läkemedlen från naturen. Det finns så mycket intressanta fakta om saker och ting i naturen som kommer oss till nytta i den här boken som du troligen inte hade en susning om innan.Och understykandet av hur optimalt det är att bevara och skydda den natur vi har. Anne menar på att vi måste skapa en genomgripande samhällsförändring om det ska kunna gå att genomföra.

Vi måste tänka nytt och annorlunda. Hon säger att vi kan klara det. Vi måste klara det. Med hänvisning till coronakrisen.

Det är naturen som stöttar oss och som utgör hela grunden för vårt välstånd. Utan en natur som lyfter oss kommer hela vår civilisation att rasa ihop. Vi sitter på naturens axlar.

Den här boken ska du ta etappvis och låta faktamängden smälta in efter varje kapitel. Eller ännu hellre: efter ett halvt kapitel.

Ta bara detta: i Brasilien har termiter konstruerat det som förmodligen är världens största sammanhängande byggnadsverk tillverkat av en och samma art, termiter. Ett nätverk av underjordiska gångar som förbinder meterhöga jordhögar, 200 miljoner stycken stackar. Trodde du människan var biggest......Hela nämnda anläggning täcker en ett område lika stort som Storbrittanien och är innemot 4000 år gammalt....Lika gamla som pyramiderna, med den skillnad att här i termitgångarna är det liv och rörelse.

Annes känsla och kunskap om naturen är enorm och det är onekligen en fröjd för oss att hon låter detta komma i tryck och i den här boken.  Hennes rader om skogen och skogar lär knappast gå hem hos många politiker och skogsbolag.....hon menar att skandinavisk skog är ett stilla sus av virkespriser, sågtimmerandelar och uppmätta volymer. Skog är även lukt. Ett kalhygge luktar skarpt av kåda och krossade barr. Och svart skogsjord som fläkts upp av traktorns däck.I gammelskogen( den ryker nu i Sverige med brunblå budget för 2022) är lukten rund och mjuk och förändras hela tiden medan du går.

Gammelskog försvinner och det blir ekosorg.

Som synes är boken bred  och hela tiden är det Annes känsla för den biologiska mångfalden som genomsyrar raderna.

Missa inte denna bok.

Torbjörn Andersson

"Elefanten"

Författare: Jenni Desmond

Förlag: Opal, 2021

Den här boken riktar sig nog främst till barn. Men vuxna kan gott och väl ta till sig boken.

Som handlar om elefanten. Illustrationerna dominerar men en rad intressanta fakta ges till läsaren.

Idag finns det två elefantarter. Den afrikanska och asiatiska. I den äta djungeln och i skogsomådena i centrala och västra Afrika lever en mindre underart som kallas afrikansk skogselefant.

Många experter är överens om att det finns fyra underarter av den asiatiska elefanten: indisk, lankesisk, sumattra och de små pygméelefanterna på Borneo. En afrikansk savannelefant kan bli nästan fyra meter hög och sju meter lång och väga så mycket som sju ton.Motsvarande vikt har fyra stora bilar.

Honan är ungefär hälften så stor. När en afrikansk savannelefant föds väger den nästan 120 kg.

En elefantko är dräktig i 22 månader.

Elefantens fötter fungerar som en hörapparat och tar upp vibrationer från så långt som en mil bort.

Elefantens snabel har 100 000 muskler.

Elefantflocken leds i regel av en hona som kan bli 70 år gammal.

Elefanter äter en hel del. En stor hane kan äta mer än 300 kilo frukt och grönt om dagen. Av det blir det mer än 100 kilo stinkande avföring.'

190 liter vatten per dag kan gå åt för en elefant.

Mer  intressanta fakta finns att hitta i boken.

Författaren understryker att elefanter är en nyckelart, vilket betyder att deras överlevnad är mycket viktig för andra växter och djur. 

Torbjörn Andersson

 

 "Svenska Industrisnillen"

Författare: Anders Johnson

Förlag: Historiska Media, 2021

Skribenten, tidningsmannen och politikern Anders Johnson som skrivit nya boken "Svenska Industrsnillen" är ett fenomen i sig.

Så till vida att han har en mycket rik kunskap om historiken för svenskt näringsliv och andra ting i svensk historia. Med denna kunskap och ambition har det blivit att han skrivit och medverkat i över 150 böcker. Enastående. Han har också genom åren fått olika priser för sitt författarskap. Han är också en uppskattad föredragshållare.

Nu finns en ny bok. Syftet med den här boken är att porträttera ett antal svenska industrisnillen som var verksamma under halvseklet före första världskriget. Han har även tagit med ett par geniala uppfinnare  som inte lyckades bygga upp någon snilleindustri, och ett par personer som i huvudssak verkade utanför Sverige. Han understryker i förordet att det inte var någon tillfällighet att många av våra främsta uppfinnare slog igenom under perioden 1864-1914. Kortfattat redogör Johnson i bokens första del-"Det svenska ekonomiska undret" att det var 16 ekonomiska, teknologiska, politiska och sociala faktorer som förändrade Sverige i grunden under 1800-talet och som ledde till att den ekonomiska tillväxten sköt fart från 1870-talet. Han redogör också nya teknologier, internationaliseringen, förbättrade kommunikationer, jordbrukets omvandling, bergsbrukets förnyelse,nytt fabrikssystem,handelsrevolutionen, ett modernt finansväsende, att kvinnorna tar plats, kunskapslyft, reformerad offentlig sektor med mera. I slutet på boken finns upplistat efter årtal, 1810-1914, näringspolitiska reformer i Sverige som betytt mycket för entreprenörer och det Sverige som vi har idag.

I bokens andra del-"Industrisnillena" presenteras ett trettiotal snillen. 

Läsaren möter här bl a Johan Edvard Lundström med sina tändstickor, Alfred Nobel och sprängämnen, Lars Magnus Ericsson och telefoner, Gustav de Laval med sina separatorer och turbiner, Oscar Carlson och elektrokemin, Gustaf Dahlén  med sitt fyrsystem, Oscar Kjellberg och elsvetsningen, Sven Wingquists kullager med flera. Kända namn och mindre kända, men nog så intressanta.

Boken kan gott och väl vara en uppslagsbok i ämnet samt en referensbok för undervisning. Och givetvis ett läsnöje för den vetgirige inte minst.

Torbjörn Andersson

"Papua-bland paradisfåglar och djävulsrockor"

Författare: Magnus Lundgren och Staffan Widstrand

Förlag: Votum, 2021

Årets Pandabok 2022 är en rejält intressant bok av naturfotograferna  Mats Lundgren och Staffan Widstrand. Båda är internationellt erkända fotografer, författare, föreläsare och expeditionsledare.

Magnus Lundgren betraktas som en av världens ledande naturfotografer med passion för undervattensfoto och specialiserad på stort och smått i alla typer av vattenmiljöer.

Staffan Widstrand omnämns som en av världens mest inflytelserika naturfotografer.

Så bildmaterialet i den här boken kan ju inte bli annat än mycket givande och intressant. Och man förstår att det är mycket arbete bakom alla bilder.

Författarna visar läsaren en omistlig del av världens urtida naturarv: Västpapuas tre kronjuveler Raja Ampat, Cenderawasih och Triton Bay.

Små paradisiska öriken där overkligt vackra kalkstensöar möter turkosblåa hav och korallrev med en mycket stor mångfald. Världens rikaste korallrevsområde. Och från dessa kustlinjer sträcker sig ännu vilda, orörda regnskogar mil efter mil in i landet. Men hur länge till innan det blir palmoljeplantager, gruvbrytning osv? En del av Västpapua är redan starkt exploaterat av länder utifrån.  Författarna skriver ändå att den lokala regeringen (huvudman är Indonesien) har avsatt 70% för naturvård av regnskogen.

Men vi vet ju hur det kan vara med det.....illegal avverkning i naturreservat/ parker världen över.

Nåväl, ännu som sagt finns det en del kvar och lokalbefolkningen i bokens områden ser större möjligheter att tjäna pengar på ekoturister istället för snabb avverkning och exploatering. Likaledes havet utanför med dykningar i otroliga vatten istället för hårt  industriellt fiske.

Expeditionen som boken bygger på kallas  " I Wallaces fotspår". Pionjären, biologen och vetenskapsmannen Alfred Russel Wallace som för 160 år sedan genomförde sin åtta år långa forskningsresa genom Västpapuas skärgårdar, skogar och byar. Wallace lät insamla och preparera 125 660 exemplar av insekter, fåglar, reptiler, däggdjur, snäckor och växter. Allt detta tog han sedan hem till England. Än idag är Papua forfarande delvis en vit fläck på vetenskapskartan,där det regelbundet beskrivs och dokumenteras nya arter, samtidigt som färska teorier om arternas utveckling och beteenden duggar tätt. 100 000 insektsarter är upptäckta, forskarna tror att det finns minst lika många till att upptäcka här.  Eller: " det finns lika många fjärilsarter runt en byrå på Nya Guinea(Papua) som i ett medelstort europeiskt land" som en professor i ekologi, från Tjeckien ,skrev. 900 olika fågelarter är registrerade. Paradisfåglar som bara finns här på en liten yta,  världens största sköldpaddor, världens största havsmantor(rockor), koraller, en rad olika fiskar, valhajar och mycket mer får du se i den här boken. 

Man blir glad över att det finns fläckar på jorden med hyfsat orörd natur och att kreativa fotografer och författare återger det till en större publik.

Torbjörn Andersson

Henrik Ekman, "Naturen vi ärvde-En miljöresa från Tyst vår till het sommar"

 Förlag: Norstedts, 2021.

I många år har vi kunnat se naturprogram på Svt där Henrik Ekman varit presentatör .

Hans röst är förknippad med intressanta naturfilmer från hela världen.

Han har bevakat miljöområdet i snart ett halvt sekel och då som reporter för Svenska Dagbladet, Aktuellt och Svt:s vetenskaps- och naturredaktioner.

Nu har han skrivit en omfattande bok om sitt liv med naturen sedan barndom till nutid.

En utgångspunkt har varit att varje tid har sina frågor. När började man tala om försurning? När blev det tyst, och varför? Löstes problemet eller kom annat upp på dagordningen och tog över?

I det första fallet kan berättelsen skänka tröst och uppmuntran. I det andra påminns vi om att svåra problem kan sopas under mattan. Vi tror att de är lösta eftersom ingen pratar om dem, men det är de inte, understryker Ekman.

Henrik Ekman har alltid tyckt om att följa upp reportage. Att komma tillbaka efter en tid och möta de människor och miljöer som han rapporterat om fördjupar både förståelsen och själva berättelsen.

Men en uppföljning som spänner över sextio år var något annat.

Idag är det vår livsstil som behöver förändras om vi ska kunna förhindra klimatförändringarna, skriver han i förordet. Och förhindra utarmningen av den biologiska mångfalden.

Havsörnen, gråsälen och uttern är tre vinnare i Sveriges fauna som varit illa ute men återhämtat sig inte bara en gång utan två gånger, först från äldre tiders förföljelse och sedan från miljögifter.

Samtidigt är vi enligt forskarna på väg in i ett sjätte massutdöende där kanske en miljon arter kommer att dö ut till nästa sekelskifte. Huvudförklaringen, menar Ekman, är att vi människor fortsätter att beröva dem deras livsmiljöer, och det sker också i Sverige.

En annan iaktagelse som författaren gjort är hur miljörörelsen förändrats. Länge varden biologernas domän, med skyddet av arter och orörd natur i fokus. Sedan tog samhällsvetare och humanister vid, mera intresserade av energiomställning och hållbar livsstil.

Henrik Ekmans ambition har varit att sätta naturvården högt på agendan.Han har känt sorg över att intresset varit så klent. I skrivande stund av boken känner han dock att det börjar bli en förändring när världen pratar om värnandet av biologisk mångfald.

Hans egna faser i livet präglar hur de olika decennierna skildras. Vilket gör läsandet extra givande.

Kapitlet"Tiotal" tar upp nuet med allt vad det innebär av ex. bidöden, avverkning av regnskog, skogen i Sverige, ekobönder, om Trumps förödande inverkan på USA:s natur och miljö, klimatuppvärmningen, om Arktis och vad som händer när det  området exploateras, om all plast i haven osv, Kinas enorma fiskearmador, strandskydd, Fridays for Future, Stora Barriärrevet och koraller, bränder i Australien och Kalifornien, fiskar, mygg , varg och skog samt missade miljömål  och inte minst hans möte med David Attenborough.

Boken avslutas med att Ekman är orolig för det hans ögon ser. Något är verkligen på väg att hända.

Han hoppas att de som förespråkar ny teknik för att minska klimatuppvärmningen och miljöförstöringen får rätt. I förening med en ny tids medvetenhet.

Det blir svårt, skriver han, men ännu svårare med hotet mot den biologiska mångfalden. Och ändå, samtidigt som arter försvinner i en förfärande takt världen överupplever Ekman nästan dagligen hur naturen kommit igen. Den kan göra det, om vi ger den chansen. Politik är det möjligas konst, och allt är möjligt. Hur det går?  Den boken får något av mina barnbarn skriva om sextio år avslutar han.

Torbjörn Andersson

 Mats Wingborg, "Blåbrunt Sverige-så påverkas du om högern vinner valet"

Förlag: Verbal,2021

Författaren, journalisten och utredaren Mats Wingborg har länge bevakat Europas högerradikala rörelser, arbetsmarknad och skolpolitik.

Tidigare har han bl a givit ut "Den blåbruna röran: SD:s flirt med alliansen och högerns vägval" och "Krutdurk Europa-arbetarrörelsen och högerpopulismen".

Nu ny bok: "Blåbrunt Sverige-så påverkas du om högern vinner valet". Boken är den tredje i något som kan beskrivas som en trilogi menar Wingborg.

Dvs om de får makten hösten 2022.

Läsaren får ta del av att moderaterna kommer att stå vid rodret för den blåbruna ekonomiska politiken, hur kulturpolitiken kommer att förändra, hur miljöpolitiken kommer att styras av marknadstänk och knappast ekologisk grundsyn. Referenser ges hur SD:s politik har påverkat olika kommuner i olika former. Att Public service kommer att skäras ned och kontrolleras. Att det fackliga arbetet kommer att motarbetas. Hur SD vill kontrollera utbildning på olika nivåer. Folkhögskolor ligger risigt till ex.

Bra också att chefen för fackliga idéinstitutet Katalys, Daniel Suhonen, skriver förordet.

Wingborg menar att det skulle betyda fortsatta skattesänkningar som främst gynnar höginkomsttagare.

Åtstramning av a-kassa och sjukförsäkring.

Fortsatt privatisering av verksamheter som idag bedrivs i offentlig regi, framför allt på kommunal nivå.

Författaren understryker också att SD är ett parti med fascistiska och nazistiska rötter.

Han tar upp partiets principprogram där SD explicit hyllar Teodor Holmberg, en politisk tänkare som i slutet av sitt liv uttryckte beundran för Adolf Hitler i "Nationell tidning".

Vidare att en grundbult i SD:s politik är att svartmåla Sverige och sedan framställa sig själva som det enda parti som kan rädda landet. Inte sällan bygger retoriken på föreställningen om ett idealiserat förlorat Sverige, en myt om det förflutna.

SD:s kravinriktade integrationspolitik går ut på att invandrare inte ska få del av den offentliga välfärden. I SD:s retorik dras alla utrikes födda och i synnerhet flyktinginvandrare dras över en kam och beskrivs som orsaken till kriminalitet och otrygghet, skriver Wingborg.

Ännu grövre är den retorik som frodas i utkanten av SD och i alternativa medier som SD håller om ryggen.

Moderaterna, KD och Liberalerna  ger SD en ökad legimitet, rumsrenhet,,  och rentvättar en större högerradikal ådra.

Han fortsätter med hur kulturpolitiken skulle bli vid ett blåbrunt styre: biblioteken, folkbildningen och konstutsmyckningen lär drabbas och bli kontrollerade. Dvs en högst auktoritär kultur, bildnings och integrationspolitik.

Slutorden i boken är att om de blåbruna tankarna får sippra ner i samhällskroppen och få fäste så blir Sverige mer hjärtlöst, mer intolerant och mer slutet och ojämlikt.

Torbjörn Andersson

 Staffan Olander&Ulf Clarén: "Staffan&Beatles-popmusiken blev ett livsprojekt"

Förlag: Kira 2021

En enastående bok för Beatlesfantasten och utöver det så bör boken intressera en rätt hyfsad bred läskrets.

Staffan Olander, känd först från "Nya Tiotusenkronorsfrågan"i tv, 22 år gammal. Det är den 1 december 1973 och Nils Erik Baerendtz läser upp de sex delfrågorna på Tiotusenkronorsnivån i ämnet Beatles...Sedan blev det ett liv med musik och då med tonvikt på Beatles.Vid sidan av sitt ordniarie jobb inom bankvärlden i Lund och Ystad.

Det blev ett eget skivbolag för Staffan, i boken upplistat vilka som spelade in i hans studio och vad. Nörd-intressant.

Staffan har också producerat radioprogram och konserter samt möten och samarbeten med många stora artister, svenska och utländska.

Staffans Beatlesintresse är så starkt att engelsmän kommer till hans egna samlingar hemma hos honom av Beatlesmaterial för att få reda på fakta. Då i det makalösa "Abbey Room"hemma i Södra Sandby.

Vad säger man som Beatlesfan när man kan läsa att Staffan genom åren blev kompis med Beatles producent Sir George Martin och hans familj.....han har firat midsommar med Ravi Shankar och Eric Clapton.

George Martins son Gilis skriver  förordet i boken.

Då och då genom åren har han haft kontakt med Paul McCartney och Ringo Starr.

Detta har inneburit att Staffan är en av världens ledande experter på Beatles och popmusik.

På 324 sidor rullas Staffans liv ut och givetvis består livet till mycket stor del av Beatles och faktamängden av olika slag som redovisas är optimalt härligt.

Boken är rikt illustrerad med foton med mera vilket gör boken ännu vassare att ta till sig.

Är man intresserad och gillar Beatles så kan man bara inte missa denna bok. Ett måste helt enkelt.

Den är så innehållsrik att man får beta av lite i taget. Njuta i många dagar....

Medförfattare är Ulf Clarén som arbetat som kulturjournalist i Malmö sedan mitten av 1980-talet.

Han upptäckte Beatles som åttaåring och följde Staffan i tv:s "Nya Tiotusenkronorsfrågan".

Torbjörn Andersson

 Alexandra Urisman Otto och Roger Turesson: "Gretas resa"

Förlag: Polaris, 2021

Nu finns Greta Thunbergs makalösa resa från 20 augusti 2018 till 13 mars 2020 i bokform.

DN-journalisten Alexandra Urisman Otto är författare och fotograf DN-fotografen Roger Turesson.

Roger utsågs till Årets pressfotograf 2019, och en av hans bilder på Greta blev vid samma tillfälle Årets bild.

Alexandra och Roger fick bra kontrakt med Greta här i Sverige och förtroendet sedan att följa med.

Till London, Hamburg, Lissabon och Madrid. Även  till North Dakota och Nebraska.

Och man kan ju lugnt konstatera att Greta påverkade Alexandra att sätta sig in och läsa på om klimat och miljö.

När man i början av boken tar del av den lista på datum och år samt platser och händelser som resan handlar om så är det onekligen ett imponerande program som Greta genomförde (och genomför).

Och bra också med den här sammanställningen för historiken inte minst.

Utöver själva resan finns olika fakta om klimatet vilket förstärker boken.

Exempelvis "Planetens jättar på väg att vakna-nio system som rör på sig".

Biofysiska system på planeten som närmar sig oåterkalleliga trösklar, så kallade tipping points där naturen själv kan förstärka uppvärmningen som människan har skapat. Förändringarna riskerar också att påverka bland annat havsnivån, ekosystemen och den biologiska mångfalden. Vissa trösklar har redan passerats. Och som facit på detta att allt hänger ihop, ex. när havsisen i Arktis smälter så blir det varmare, värmen bidrar att permafrosten tinar, vindarna förändras och påverkar hur det regnar, att det blir torka och bränder.....

Tre tal av Greta finns också med i boken, då på engelska.

Många frågor ställs i boken av författaren. Läs vidare i boken, och vilka svar Greta ger.

Torbjörn Andersson

 Magnus Västerbro: " Tyrannens tid", Albert Bonniers förlag 2021

Augustprisvinnaren, författaren och journalisten Magnus Västerbro har kommit med en ny synnerligen intressant  och givande bok om de dramatiska åren 1700-1721 då den svenska stormakten gick under.

Mycket har skrivits om Karls XII ända sedan 1700-talet. Men ingen har gjort en sammanställning på hur man hade det i Sverige under den här tiden såsom Magnus Västerbro.

Boken understryker ånyo min frågeställning varför Karl XII får stå kvar som staty i Kungsträdgården i Stockholm, pekandes österut. En rejäl beskrivning borde onekligen finnas intill vad han ställde till med. En kontroversiell fråga givetvis om statyers vara eller icke.

Sverige blev fullständigt utarmat pga av hans krigståg under så många år och ryssen som kom sedan och brände och plundrade längs ostkusten efter det.

Västerbro vill återge hur det svenska folket hade det under den här tiden. Det har inte varit så lätt att hitta underlag till detta då "vanligt"folk inte dokumenterade tiden. Inget som finns kvar i alla fall. Vidare tordes inte folk sätta på pränt hur det  egentligen var, man kunde lätt bli ett huvud kortare om överheten fick reda på klagomål.

Men ett antal människor som skrev och beskrevs ändock får vi följa. 

Bl a prästen Andreas Rhyzelius, Emanuel Swedberg(senare Swedenborg),  diktaren Sophia Elisabet Brenner, Uppsalastudenten Olof Broman och hans liv och verk, den förmögna  Christina Piper i Skåne och ett antal till. 

Redan när Karl XII år 1700 började med sitt krigståg så var flertalet emot det hela.

Och det blev bara värre efter hand. Och missväxt, svält och böldpest på det.

Den 500 sidor omfattande boken ger en återspegling av hur en människa kan sätta ett land i så stor misär, utarmning och riksomfattande sorg i och med att tusen och åter tusen dog på slagfält, av sjukdomar i fält, svält och kyla.

Och hur den politiska bilden sedan efter krigarkungens död snabbt förändrade styrsättet för landet.

Att envälde skulle bli historia.  Så blev det inte riktigt. Senare under 1700-talet.

Läsaren möter namn i boken  såsom Magnus Stenbock, Arvid Horn, Georg Heinrich von Görtz och Ulrika Eleonora som onekligen har gått till historien som nyckelpersoner under den här tiden.

Givetvis figurerar tyrannen själv, den först  beundrade hjältekungen efter slaget vid Narva i november år 1700 till den person åtskilliga i Sverige och i andra länder senare ville se död och begraven.

Då långt innan skottet 30 november år 1718 i Norge.

"Tyrannens tid" är den tredje boken i en serie böcker som behandlar vad Magnus Västerbro tänker på som apokalyptiska händelser i Sveriges historia.  Den första "Pestens år"kom 2016 och skildrar vad som  skedde  när det senaste pestutbrottet ägde rum i Stockholm år 1710. Därefter kom boken "Svälten-hungeråren som formade Sverige", utgiven 2018 och för den fick han  med all rätt Augustpriset.

I de här tre böckerna berättar Västerbro om tidlösa fenomen: farsoter, hungersnöd, krig och förtryck.

Förhoppningen har varit att få syn på vad som är sig likt över tid när det gäller just dessa fenomen, liksom vad som är tidsbundet och därför skiljer sig åt mellan olika epoker. Det som Västerbro framförallt är intresserad av är med andra ord själva människan, hur människor beter sig under skiftande omständigheter.  Han tänker sig också att detta perspektiv, siktet på det tidlösa, som gjort att dessa böcker har kunnat kännas aktuella och som han skriver i någon mån kastar ljus även över vissa händelser i vår nutid. Pandemi, klimatet och kulten av starka ledare.

Ny Augustpris-nominering för "Tyrannens tid"?

Torbjörn Andersson

 "Att bygga en stad-Stockholm under 800 år"

Författare: Peter Lundevall

Förlag: Carlssons, 2021

Genom åren har det kommit en rad imponerande böcker om Stockholm.

Rejält faktafyllda och onekligen påtagligt fina praktverk. Stockholmania är rikt och lockande.

Nu har det kommit en till.

Stadsplaneraren och arktitekten Peter Lundevall som skrivit boken har arbetat mer än 40 år med planeringsfrågor i Stockholms stad som utredare, projektledare mm.

Den här boken i storformat och på drygt 350 sidor  " Att bygga en stad-Stockholm under 800 år", skildrar koncentrerat och rikt illustrerat planeringen av staden   från medeltid till nutid. Insikten är att allt som är skapat av människohand måste utgå från tidens förutsättningar och ideal.

En stad är  i stora stycken dess människoöden. Där det finns en massa hus finns en mängd berättelser.

I den här boken får läsaren ta del av vad som gjort stockholmarnas stad till vad den är idag.

Stockholm är en planerad stad. Troligen en av de mest genomarbetade i världen. Märk väl att utanför de äldsta delarnas organiska gatusträckningar fick Stockholm redan under 1600-talet ett stramt rutnät. 

Detta utvecklades sedan  på 1800-talet  och 1900-talet. Förorterna fick prioritet.

Bebyggelseutvecklingen återges på ett överskådligt sätt i boken.

Boken förmedlar också vilka ideal som styr dagens bebyggelseutveckling i Stockholm, och varför.

På ett elegant sätt färdas läsaren från 1350 till nutid med så intressanta fakta och med kartor och illustrationer och foton så  behagligheten att ta del av boken är ett  givet faktum.

Arkitektur, stadsplanering, historik,  och saker som du inte hade en aning om gällande Stockholm och mycket mer finns i denna fullmatade härliga bok.

Boken avslutas med: "-Stockholm är en bekräftelse på att staden är en av de mest hållbara strukturer människan skapat. Drivkraften har varit en blandning av nödvändighet och lust.Staden är samtida med sina geologiska förutsättningar. Den naturgivna skönheten, den ännu relativt måttfulla skalan  och den planmässiga uppbyggnaden ger Stockholm säregna värden av internationell dignitet. Det är ett tecken på rikedom och självkänsla att ha råd och mod att bevara sin särart. Stockholm behöver bara vara sig själv".

Torbjörn Andersson

 "Blomsterbönder", Text:Lisa Ising och foto: Lena Koller

Förlag: Natur&Kultur, 2021

Trädgårdsjournalisten Lena Ising och fotografen Lena Koller tar med läsaren på en roadtrip från Smygehuk till Västerbotten och vi får träffa 25 svenska blomsterbönder.

Det odlades snittblommor på friland förr i Sverige. Men i modern tid har svenskodlade blomster nästan helt försvunnit och ersatts av importerat och storskaligt. En industri där blommorna odlas allt annat än miljövänligt och transporteras långa sträckor med lastbil och flyg.

Nu blommar det igen på svensk mark. De svenska blomsterbönderna ingår i den större internationella så kallade slow flowers rörelsen som alternativ till den miljöbelastade blomsterindustrin. 

Pionjärerna bland de svenska blomsterfarmerna är Velobloom  vid Lövsund utanför Nyköping och Fiddekulla i Småland. På senare år har antalet nystartade blomsterbönder i Sverige ökat rejält.

Bland de 25 blomsterbönder som besöks i boken finns tongivande frontfigurer och pionjärer, men även nybörjare som har sin första säsong.Några är professionella trädgårdsmästare och florister. Andra är odlingsintreserade amatörer. De flesta ha självplock.

Blomsterbönderna bidrar till en levande landsbygd,en ny slags besöksnäring och en bättre biologisk mångfald. Och den inspirerande boken levererar en hel del tips på blommor att odla själv hemma.

Torbjörn Andersson

 Annika Berg/ Urban Lundberg/ Mattias Tydén: "En svindlande uppgift", Ordfront 2021

760 sidor tjock  bok om Sveriges bistånd mellan 1945 och 1975.

Omfattningen av boken säger en del om Sveriges engagemang och bistånd under nämnda år.

Författarna som är docenter i historia har gått igenom SIDA:s och dess föregångares arkiv och kan här redovisa tidigare oanvänt material.

1-procentmålet, fattigdomsbekämpning, en rikemansö i ett fattighav, solidaritet med tredje världens folk. U-hjälp- Sverige var tidigt ett föregångsland när det gäller internationellt bistånd.

Idag attackeras den traditionella biståndspolitiken både i Sverige och internationellt.

Boken visar den historiska bakgrunden till denna debatt.

Grundligheten i framställningen är påtaglig. Inte minst i kapitlet Biståndets förhistorier . Intressanta aspekter kommer här upp, exempelvis om det svenska biståndet vilade på eller åtminstone påverkades av ett kolonialt arv. En annan intressant fråga ur svenskt perspektiv gäller betydelsen av socialdemokratins inträde på scenen under 1900-talet.I vilken mån omfattade de nya, demokratiska valda politiker som kom till makten under mellankrigstiden de nationella och kommersiella motiv som kan urskiljas bakom det oscarianska Sveriges koloniala relationer?  Europas vänster drog sig aldrig för att kritisera imperialismens praktik: hjärtlösheten, rovdriften och civilisatoriska fasaden.

Läsaren får ta del av Tage Erlanders resa till Tanzania 1968, och vad den resan innebar. Om pilotprojekt i Ceylon, svenskt-pakistanskt pilotprojekt, om hur enprocentmålet etablerades, om SIDA:s första tid, södra Afrikas befrielse, från Havanna till Hanoi, om biståndsarbetaren, och mycket mer.

Det övergripande syftet med boken är att skildra det svenska utvecklingsbiståndets uppbyggnad och konsolidering under efterkrigstiden och sätta detta i ett historiskt sammanhang.Boken lyfter också fram det politiska och byråkratiska spelet bakom hjälpverksamheten, den mångfald av olika aktörer och intressen som var inblandade, och de organisatoriska problem som uppstod  när ett helt nytt politikområde på kort tid tillfördes enorma resurser. Författarna understryker markant att boken handlar om biståndets framväxt i Sverige betraktad som en historisk process. Alltså inte en  krönika över bistånd och biståndsdebatt. Inte heller en ren debattbok i ämnet. Utan mer som en uppslagsbok ur historisk aspekt. Beundransvärt arbete av de tre författarna. Blir säkerligen klassiker i ämnet.

Torbjörn Andersson

Isabelle McAllister, "Skavank"-laga,vårda och uppskatta det gamla och nötta". Förlag: Norstedts, 2021

 År 1955 föddes undertecknad. Samma år publicerade Time Magazine en artikel med titeln "Throwaway Living". Det anses vara första gången som slit och slängbegreppet användes.

På den tiden ansågs det positivt. De nya engångsartiklarna sparade en massa tid, framför allt för hemmafruarna.Samma tid kom plasten in i vanliga människors vardag. Modernt och praktiskt var rubriceringen. Massindustri och överproduktion blev praxis. Och tiden från 1964  och fram till 1970-talets oljekris brukar kallas för rekordåren. Mellan 1950 och 1975 fördubblades svenskarnas köpkraft.

Och idag? Baksmälla. Med snart drygt 8 miljarder tvåbenta har vi inte möjlighet att leva kvar i engångssamhället och kasta allt på tippen och ständigt köpa nytt. 

Om detta  och att laga, vårda och uppskatta det gamla och nötta har Isabelle McAllister, som sysslat med återbruk under lång tid, skrivit en bok: "Skavank".Hon menar på att vi måste vara nöjda längre med det vi någon gång skaffat oss för att minska vårt klimatavtryck. Sedan lär hon oss knepen som får de saker vi älskar att hålla längre. Och material som hon belyser är bl a glas, plast, keramik och porslin, läder och skinn, metall, pappar, sten och textil. Hon skriver om överkonsumtion, överproduktion och klimat och miljöpåverkan och hur det ser ut i världen.Läsaren får reda på varför saker går sönder och hon ger en underhållsplanför saker och ting.

Författaren Isabelle har bott i Indonesien och återger hur de behandlar avfallshantering.

1200 lastbilar fulla med avfall kör till världens största sopberg, Bantar Gebang, på ön Java, varje dag. Det innebär en lastbil varannan minut, dygnet runt, år ut och år in. Ingen sortering här. Allt läggs på nämnda hög.

Så här är det på åtskilliga håll i världen. Ohållbart.

Plast tar runt 400 år att bryta ned i vatten, 700 år under jorden , en aliminumburk kan ta 2500 år, en fisklina 600år, en blöja 450 år, papper sex månader osv osv i all oändlighet. Nu är det så att vi svenskar konsumerar 4,3 planeter på ett år och indonesierna knappt en planet per år. Sedan skriver hon om återvinning och dess konsekvenser.. eller inte. Onekligen intressant det hon skriver om detta i slutkapitlet.  Därför menar hon: "använd det du redan har så länge det bara går". Hjälp får du av den här boken.

Torbjörn Andersson

Jan Mårtenson: "Se döden på dig väntar", förlag: Wahlström&Widstrand, 2021

 Jan Mårtenson, 88 år, fd kungens kanslichef, ambassadör  och undergeneralsekreterare i FN för nedrustning, miljö och mänskliga rättigheter mm har nyligen utkommit med sin 49:e bok om antikhandlaren i Gamla Stan,Johan Kristian Homan, som även roar sig med att trassla in sig i mord och elände.

Undertecknad har läst alla. Alltid lika trevligt när det kommer en ny Homan.

Läsaren bjuds på välkänd miljö i antikhandeln i Gamla Stan, mycket från Stockholm, och ofta andra miljöer i andra länder.

Katten Cléo som måste vara världens äldsta katt, utan tvekan, finns givetvis med.

Numera är Homan gift och då med Säpo-anställde Francine som är mycket lik Julia  Roberts. Det har författaren varit noga med att understryka  inte bara en gång i böckerna. Och i nya boken flyttar de ihop!

Antikhandelskollegan Eric Gustavson i sina minst sagt färgstarka kläder  finns med, och ett av hans husorgan är Svensk Damtidning som i nya boken har en avgörande betydelse för diverse mord.

Kriminalkommissarien Calle Asplund drabbas även nu av Homans Kalle Blomqvist -äventyr(Asplunds kommentar).

Homan är hemma i Sverige den här gången men corona nämns inte. Men ändå förstår man att Mårtenson inte varit på research den här gången  i andra länder.

Andra länder finns med, ex. Kongo  och länder på Balkan som har en betydelse i handlingen.

Francines föräldrar har en herrgård vid Båven som besöks och dessa besök innebär mycket intressanta maträtter och dryckesjom. Svärfadern Archibald tar gärna fram cigarrlådan efter middagen.

Samhällskritiken i  olika former dyker upp emellanåt och kryddar det hela. Just Mårtensons synpunkter förmedlade via Homan är av betydande del varför jag läser Homanböckerna.

Sedan ges tips på mat och viner samt andra drycker vilket är trevligt.

Ser fram emot den 50:e boken om Homan.

Torbjörn Andersson

Klas-Göran Karlsson: "Folkmord", Historiska Media 2021

 Den här boken är resultatet av mer än trettio års arbete med att söka förklara och förstå folkmord. 

Så skriver författaren till boken, Klas-Göran Karlsson, professor i historia vid Lunds universitet.

Han har skrivit en rad böcker tidigare i ämnet och lett större forskningsprojekt med folkmord och deras verkningshistorier i fokus.

Hitler, förintelsen, Auschwitz, Stalin, den stora terrorn, Gulag, Idi Amin, Pol Pot, Slobodan Milosevic, fascism, nazism, kommunism, första världskriget, andra världskriget, kallakriget, Babij Jar, Katyn, Screbenica,dödsmarscher, terrorhungersnöd, atombombsfällning.....

Så inleds boken. Och med det vill Karlsson understryka att 1900-talet var extremernas, katastrofernas och massmordens århundrade.

Men han backar också tillbaka i historien och påvisar tidigare folkmord samt rötter till varför skedet blev som det blev på 1900-talet. 

Författaren menar  att den intressanta historien aldrig följer en enkel och isolerad utvecklingslinje.

Och just den här dubbelheten gör det massiva moderna våldet, förövat av statsmakter, deras byråkratiska och militära apparater och allsmäktiga politiska partier, särskilt intressant , och förfärande att utforska. För många våldsverkare i den äldre historien var målet enkelt och okomplicerat: att undanröja yttre fiender och på så sätt till sig själva inhösta olika slags omedelbara vinster. Från rikedomar, territorier och maktpositioner till heder och ära. Det innebar också att de besegrade männens släkter, familjer och barn  skulle likvideras. Så att de inte kunde hämnas.

De stora våldsyttringarna på 1900-talet framträder i en annan dager. Mer motsägelsefullt och ideologiserat. Karlsson menar att vi ännu, ett par decennier in i nästa sekel, är kvar i denna dager.

Ska man radikalt förändra och förbättra världen måste allt det gamla, människor, byggnader, maktförhållanden, ekonomier osv som står i vägen för den goda framtiden förintas.

Detta har varit en återkommande krigisk, folkmördande och revolutionär devis.

Ändamålet är att skapa en ny, modernare och bättre värld bebodd av en motsvarande ny människa, helgar medlen, också sådana som kortsiktigt leder till våld och lidande. Utgångspunkten för denna tanke, poängterar Karlsson, har hämtats från en övergripande modern ideologi, oftast av kolonialistiskt, rasistiskt, nationalistiskt, fascistiskt eller kommunistiskt slag. "För att göra omelett måste man knäcka ägg" sa Mao Zedong.

Intressant i boken är sammanställningen av den tyska folkmordslinjen(författarens egna ord), som inte bara var Förintelsen. Tyskarna var ex. rejält involverade i det armeniska folkmordet. Inte så uppmärksammat tidigare. Även tyskarnas intressen i Afrika blir behandlat.

Boken beskriver uppmärksammade folkmord och mindre belysta.

 Just de här mindre belysta höjer bokens värde samtidigt som läsaren förfasas över allt elände som sker och har skett i världen.

Professor Karlsson vill också betona att långt ifrån alla krig och revolutioner leder till folkmord. Han menar att det knappast finns en överbestämmande faktor eller en tillräcklig betingelse som förklarar alla folkmord. Dock finns det en variabel som oftare än andra har varit av avgörande betydelse: en folkmördande ideologi.Utan ett system av ideér om en ideal samhällsorganisation och en bättre värld, som förövare introducerar och som frustrerande människor fäster förhoppningar vid i situationer av kaos och förvirring, äger de flesta folkmord helt enkelt inte rum.

Han skriver också att många folkmord aldrig får de uppmärksamhet som de borde ha utanför den närmaste kretsen, antigen för att de inte passar in i vår världsbild eller för att ingen resursrik aktör för deras talan. 

Torbjörn Andersson

Jan Carlzon, "Se människan", Volante förlag 2021

Nyköpingssonen Jan Carlzon fick hämta pris i New York  1984 som vd för världens bästa flygbolag.

Innan dess hade en hel del hänt och efter priset en hel del. 25 juni fyller han 80 år.

Om detta och en del av hans privatliv återger han i nya boken "Se människan".

Förra boken av Jan Carlzon, "Riv pyramiderna" som kom 1985, blev en dundersuccé, inte bara i Sverige utan även i övriga världen. En av världens mest uppmärksammade managementböcker.

Och det kom en hel del i ämnet på den tiden...

Den nya boken 36 år senare har som röd tråd: se människan, lyssna och ta in.

Boken har bra flyt och onekligen så har Jan Carlzon också haft flyt och framgång. Men han tar även upp motgångar och uppförsbackar i karriären och  en del på det privata planet. Stundtals önskar man när man läser boken att han kunde ta upp sitt privatliv i högre grad än vad som görs.

Vi får följa Jan från barndom till nuläge. Vad tiden på Handelshögskolan i Stockholm innebar och sommarjobbet på Club 33. Sedan Linjeflyg och efter det tiden där han blev "SAS-Janne" med hela Sverige. Efter SAS blev det riskkapitalbolag mm. Många  olika människor i yrkeslivet som han har haft att göra med omnämns. Vissa lovordas och  en del får sig en känga. Jan menar själv  att han aldrig haft respekt för auktoriteter eller kändisskap och att han inte har sökt sig till den typen av människor för att sola sig i deras glans.Sina vänner har varit vanliga människor som från utsidan kanske inte är något speciellt, medan på insidan är de allt, menar han.

Men visst, han understryker ibland i boken att han  ex.bjudit Diana Ross och hennes man på middag hemma i Djursholm  och spelat tennis med president Bush i Washington.

Viktig mentor för Jan Carlzon har Curt Nicolin varit.

Intressant är också kapitlen i boken om föreläsningsturnéerna över hela världen. Inte minst då Colombia som han först inte ville åka till, rädd för att bli kidnappad. Det blev något helt annat när han väl kom dit.

Jan Carlzon skriver att han lämnar efter sin ledarskapsfilosofi det kärleksfulla ledarskapet och han hoppas att det lämnar ett avtryck som kommer till nytta och glädje för andra.

Hans sätt har varit att lyssna inåt, snarare än utåt. Viktigt  har varit att lyssnat på människorna i organisationerna, snarare än på dem som sitter i styrelserummen eller på höga positioner i samhället.

Och han understryker då att den information och de idéer som funnits i företaget har varit viktigare.

Han fortsätter: som ledare ska man inte tro att man måste ha alla svaren själv. Istället ska man lita på att människor, enskilda och i grupp, besitter mycket mer kunskap än man tror. Svaren finns därute. Tro mig, menar Jan , de finns därute. Det gäller bara att lyssna.

Boken är läsvärd. Jan Carlzons intressanta liv samt att boken speglar samhällsutvecklingen under samma tid. Journalisten Nadia Dyberg har hjälpt JanCarlzon med skrivandet.

Torbjörn Andersson

 

 En härlig bok. Både att hålla i (vävt omslag) och läsa.

Tomas Bannerhed vandrar runt en dag i maj på Lovön i Mälaren.

Illustrerad av Mattias Bäcklin. Förlag: Weyler, 2021.

Han beskriver naturen och det han ser och funderar på från kl 03:32 till 22.17.

Och det blir en hel del.

Jag har saknat någon svensk författare och skribent som kunde ha tagit över skrivandet i Gunnar Brusewitz anda. Fick uppfattningen rätt snabbt i boken att här har vi något som faktiskt kan vara det. 

Några kapitel till i läsandet och Bannerhed skriver ordagrant att han har Brusewitz som  sitt enmansuniversitet! Han rekomenderar Brusewits bok " Lång vår" från 1977som stimulerande färdlektyr för att följa våren. Helt rätt.

Klockrent. Så trivsamt och skönt. Bannerhed har ändå sitt eget målande språk och många gånger filosofiskt poetiskt framställande, helt rätt.

Boken är en fröjd för naturvännen med alla detaljer som författaren återger.

Har Gud sånglärkan i sitt snöre? Kajorna lägger huvudet på sned som Per Oscarsson.

Om tornseglare, fiskgjusen, gullvivor, sorgmantel, stenskvättor, gräs, flicksländor, steglits, nötväckan ,lupiner, myror, grönfinken, ormvråk, ringduvan och så mycket mer man kan se på en dag i maj på en ö i Mälaren.

Fåglars läte och hur han återger dessa blir lärdom för läsaren.

Vi tvåbenta får också funderingar och påpekanden när han stöter på nämnda. Sitt eget liv återspeglar han också bitvis , utan att det tar överhand från dagspromenaden.

Som ung brydde sig Tomas Bannerhed inte om naturen. Han skulle bli bäst i fotboll och i skolan, han skulle skulle skriva i tidningen och imponera på alla andra med exotiska resmål.

Naturen vara något som bara fanns, som en kuliss eller något man passerade på väg någon annanstans.

Uppväxten var med gran och björk och vilda djur inpå knuten, skogen och fågelsjön.

Naturen var liksom ingenting i sig. Lika intetsägande som kanske trottoarerna för en stadsunge.

Krogen blev viktigare än skogen.

En dag stod Tomas Bannerhed med några vänner vid en busshållplats på Norrmalmstorg i Stockolm.

Någon frågade vad det var för träd som såg så sjukt ut brevid oss. Visste Tomas det som kom från vischan?

Nej, men väl hemkommen nöp han i ett blad och satte sig med floran hemma i lägenheten. Det var en lind.

Då kom tanken: -detta går inte an! Att gå runt här på jorden i ett helt liv utan att veta vad träden och fåglarna och blommorna heter.

Sedan dess har hans liv blivit rikare. Skarpare ögon, större öron, och lugnare nerver, och blivit lite mer ödmjuk inför livets gåva.

Naturen har blivit en lugnande famn att söka sig till ,ett rum där man kan stövla in var som helst och få uppleva  den lilla ynnestlycka som kallas förundran.

Att ex. en dag i maj på Lovön stå och titta på en aurorafjäril mot allt det skirgröna omkring, sitta och lyssna på näktergalen och undra hur det ens är möjligt, nypa av en styvmorsviol eller liljekonvalj och bara känna wow.

Torbjörn Andersson

Anna Lihammer, doktor i historisk arkeologi och Ted Hesselbom, grafisk designer har nyligen utkommit med boken "Vikingen"- en historia om1800-talets manlighet. Förlag är Historiska Media,2021.

Boken skildrar hur den arketypiska bilden av vikingen uppstod, vilka behov den mättade i ett samhälle i upplösning och hur det påverkar bilden av historien idag.

Vikingar och vikingatid som fenomen skapades på 1800-talet,det är ju inget nytt, men här ges detaljer i hur det hela uppstod.

Författarna menar att 1800-talets skapelse är en relevant och befogad del av vår historia,Att den säger oss mycket om skapande av historiska bilder och gestalter, om hur 1800-talets föränderliga mansideal och  om hur historien brukades i maktens egenmäktiga gestaltning av sig självt, om behovet av att kontrollera det förflutna och hur  det kan användas. Den viking vi möter här är här för att stanna, oavsett hur mycket arkeologin fortsätter att motsäga den.

De fortsätter med att likt Frankensteins monster går den inte att styra och den får ingen ro.

Vad händer härnäst med vikingen eller vart tar den vägen till slut? Det går inte att säga.

Lihammer och Hesselbom understryker att det är inte i vikingatiden vi ska leta efter det..

Kanske det också är dags att befria vikingatiden från vikingen och att befria vikingen från vikingatiden?

Listan över produkter och av varumärken med ordet viking är lång. Går man in på Patent- och registreringsverket får man fler än 400 träffar på varumärkena med ordet viking inkluderat i namnet. Och  då gäller det Sverige.

Eller inom modet: "klä dig som en viking",maskulint och brutalt enkelt för en man, rejäla gummisulor, läderförkläde och oljerock.

Nazisterna använde vikingatemat i olika sammanhang. Beklagligt nog.

Men vikingen överlevde detta, och återuppstod ex. 1958 i filmen "Vikings"med Tony Curtis och Kirk Douglas i huvudrollerna. Filmen blev en stor succe, och bidrog till en global spridning av vikingatemat.

Så här radas en rad fakta och intressanta vinklingar upp i boken om marknadsföringen av vikingen.

Är du intresserad av historia och vikingar så har du här en intressant och givande läsning att greppa.

Boken fyller en väsentlig funktion med sin annorlunda belysning av vikingen.

Torbjörn Andersson
 

 Sociologen och medie/kommunikationsvetaren Johanna Lindell och statsvetaren/ chefen för tankesmedjan Arena knackade dörr på svenska orter hösten 2019. Dvs innan pandemin.

Platser där inkomsterna är låga, utbildningsnivån låg och missnöjet stort.

Boken "Det svenska missnöjet", Atlas förlag-2021, är resultatet av drygt 300 samtal med människor i trapphus, i vardagskök och på innergårdar.

Från Haparanda i norr, till Landskrona i söder, från Ställdalen i glesbygd, till hyreshusområdet i Sandvången, från småhusen i Ronneby till miljonprogrammet i Rannerbergen, Göteborg.

Författarna menar att missnöjet i Sverige är på rekordnivå.

Det gör också grogrund för att luta sig mot SD, som ett missnöjesparti.

Målet med intervjuerna har varit att få en djupare förståelse för det svenska missnöjet genom att höra människor själva, med sina egna ord, beskriva vad de är missnöjda med.

Många samtal kom att handla om invandring, och invandring var det tema som oftast kom upp i intervjuerna.

Det finns ett konkret missnöje med hur konsekvenser av invandring i form av otillfredsställande integration skapar problem i vardagen.Hur kulturkrockar leder till konflikter i bostadsområden, skolan, när nyanlända inte får jobb, vad ungdomar som inte lyckas komma in i samhället gör på dagarna. Långa vårdköer, det är invandringens fel, som tar resurser blir svaret.

Man anser också att det är ett problem att ta upp dessa frågor utan att bli kallad rasist.

Missnöjet handlar ofta om politiska frågor. Rikspolitiken uppfattas som elitistisk och tondöv.

Låter bekant, från USA. 

Slående är att många av intervjupersonerna upplever att våldet och kriminaliteten ökat markant i samhället. Brottligheten är "importerad" menar man.

Författarna till "Det svenska missnöjet" menar att de orter man besökt har människor konkreta materiella skäl att vara missnöjda med samhällsutvecklingen. Den svenska ekonomin växte under hela 2010-talet, som nation har vi blivit rikare. Men de stigande inkomsterna har inte fördelats jämlikt.

Från 2010 ökade jobbskatteavdragen klyftan mellan de som har en arbetsinkomst och de som får sin inkomst från Försäkringskassan eller a-kassan. Samtidigt har den offentliga sektorn nedrustats, vilket intervjupersonerna är vittnen till med olika svar.

Vad man hade önskat av boken är att författarna också kunde intervjuat folk på några orter där "eländet" inte är så uppenbart som de som beskrivs i boken. Orter där det byggs, med  högre utbildningsmöjligheter, infrastruktur som åtminstone utåt verkar ok. Och vilka svar som ges från människor där. Men annars så är boken "Det svenska missnöjet" onekligen läsvärd och faller i linje med nyligen utgivna "Klass i Sverige, ojämlikheten, makten och politiken i det 21:a århundradet".

Torbjörn Andersson